Plan E

29/02/2024

22/03/2023

09/07/2021

09/05/2021

Godmorgon allihopa. Nu närmar vi oss långsamt slutet på serien.
Idag kommer del 7 och vi jämförar:

Platsbygge eller prefab, för- och nackdelar

Vi har nu hört lite om byggtekniker och olika varianter, om egenskaper av halm och om historie. Nu är frågan hur ska man bygga?

Både varianter har för- och nackdelar om man måste kolla med budget, planerad byggtid och förutsättningar på plats mm vilken variant passar för projektet.

Platsbygge
Idag är det den vanaligaste variant. Med denna variant är det möjligt att bygga på olika sätt.
Bärande tekniken funkar bara som platsbygge och alla tekniker med en bärande stomme är mycket mer flexibel angående anordning av regelkonstruktionen.
En annan fördel är att man vanligtvis bygga på regelkonstruktionen, takstolar och minst undertak. Nu är byggnad relativt bra skyddat mot regn.
Nakdelen är att man har överallt på byggplats halmbalar liggande, det finns oftas mycket halmspill och man måste städa dagligen bort (för att ha en viss ordning på byggplats och pga brandsäkerhet). Jämfört med en prefabsystem är ett platsbygge absolut oeffektivt. Med alla erfarenheter vi har då vet vi att man måste räkna för en bra planerad och anpassad konstruktion (anpassad till halmbalsmått) minst 2 tim/m2. Det innebär alla arbete de hänger direkt ihop med halmbalar (transport på byggplatsen, halmbalsinbygge, rakning av ytorna, stoppa i löshalm i alla hål, städning, upp- och nermontering av väderskydd).
Vid en mindre bra planerad konstruktion går tiden snabbt upp.
Halmbalsinbygge är mycket kraft- och tidskrävande!
Oavsett denna nackdel välja de flesta byggare idag ett platsbygge på egen hand med praktikanter, släkningar och vänner. En del underskattar hur jobbigt det är och de är slittnad efter det.
Jag tror det finns aktuellt inte så många hantverkare man kan anlita, som har kunskap inom halmbalsbygge här i Sverige.
På andra sidan är halmbalsinbygge ett jobb man gör gemensam med andra. Det finns en social komponent i att arbeta tillsammans med naturliga byggmaterial. Detta ger en bra och positiv känsla.

Prefab väggmoduler
Denna variant är i nu läget ganska sällan, iaf i Sverige. Jag tror vi har här 2-3 hus byggd med prefab moduler.
Fördelen är att påbygget av huset går rigtikt fort. Man kan säga en vanligt villa är påbyggt (träkonstruktion fylld med halm) inom 2-4 dagar. Det finns ingen halmspill på plats.
Prefab moduler har vanligtvis ett systemmått men de olika tillverkaren kan anpassar det efter kundes behov.
Kvaliteten av de moduler skiller sig från tillverkare till tillverkare, t.ex. stommekonstruktionen, i vilken riktning är halm inbyggt (kolla med del 4 i denna serien), vilken biprodukten använd de, osv.
När man bestämma sig att bygga med prefab moduler då slipper man den ekologisk tanke att använda lokalt produkter (iaf om man använd moduler tillverkat långt bort i andra länder).
Likaså den sociala komponenten ”att bygga gemensamt”.

En av frågorna vi får en hel del är priset. Här kan man faktiskt bara jämföra tiden som krävs per m2. Huruvida en byggare har gratis arbetskraft tillgängligt eller inte beror på det enskilda fallet.
Som redan beskrivits ovan antas den tid som krävs för en "platsbygge" vara minst 2 tim/ m2. Prefab moduler kommer alltid att vara betydligt lägre. Våra egna tidsmätningar antar cirka 45 min till 1 tim/ m2 och detta innebär redan montering av träkonstruktionen, som inte ingår i ovan nämnda tid.
Så tidsbespåringen ligger förmodligen vid 1,5 till 2 tim/ m2. Nu är det möjligt att räkna ut skillnaden mellan de två varianter (beror lite av timmelön för hantverkare eller de som man anlita för jobbet).

02/05/2021

Nu sent på söndag kväll kommer del 6 av infoserien. Mindre information om tekniker och egenskaper mer information om aktörer inom halmbalsbygge.
Trevligt kväll.

Vilka aktörer verkar inom halmbalsbyggbranschen?

Ett förord: Följande namn på personer och företag är inte fullständigt. Jag namnger alla aktörer jag känner och som är relevanta ur min synvinkel. Skicka gärna ett meddelande med referenser om andra halmbalsbyggare och tillverkare av halmbyggnadsmoduler vill bli namngivna. Tack.

Sverige
John Helmfridsson – arkitekt och planerare
Ulf Henningsson – erfaren hantverkare, rådgivning
Johannes Risterer – erfaren hantverkare, rådgivning
Plan E/ Halmhus AB – tillverkare prefab, rådgivning, planering och instruktör för platsbygge, erfaren hantverkare

Norge
Max Vitrup Jensen – erfaren hantverkare, rådgivning

Tyskland
Lorenz Systeme – tillverkare prefab
Zimmerei Grünspechte – tillverkare prefab
Holz & Stroh Siebenlinden GmbH – erfaren hantverkare och planerare
Dirk Scharmer – arkitekt, planerare, kursledare
FASBA – tysk branschorganisation för halmbalshusbygge
Stroh-unlimited – arkitekt, planerare, kursledare

Storbritannien
Barbara Jones – planerare, kursledare och erfaren hantverkare
Modcell – tillverkare prefab

Litauen
Ecococon – tillverkare prefab

Ukraina
Rainbow Ecosystems – tillverkare prefab

Österrike
Sonnenklee – tillverkare bygghalmbalar och löshalm
Iso-Strow – tillverkare löshalm
Herbert Gruber – erfaren hantverkare, planerare, kursledare
ASBN – Österrikes branschorganisation för halmbalshusbygge

Frankrike
Frankrike är den verkliga hotspoten för halmbalshusbygge i Europa, tyvärr är informationen här endast tillgänglig på franska....inte mitt språk...;-)

Schweiz
Atelier Schmidt – byggföretag med erfarenhet, arkitekt, planerare

28/04/2021

Ett unikt system för tilläggsisolering av byggnader (oavsett om det är tegel eller timmerstock). Fungerar både inomhus och utomhus.
Ta kontakt för rådgivning och frågor.

Video 01/16: Ausmessen--------------Video-Serie: • Trailer Video-Serie – Montage Innendämmsystem UdiIN RECO leicht gemacht in 17 Schritten: https://www.youtu...

25/04/2021

Efter lång delen 4 förra vecka kommer nu del 5 - mycket kortare (jag lovar ;-) ). Trevlig söndag.

En ganska ny uppfinning är löshalm som sprutas/ blåses in i en väggkonstruktion som en vanlig lösullisolering.
Nu kan man tycka att löshalm inte är någon speciellt modern uppfinning eftersom det har använts som strö i hästhållning under mycket lång tid. Men löshalm som godkänt byggmaterial har krävt en lång utvecklingsprocess. Halmen klipps på ett visst sätt och allt damm tas bort. Denna halm är godkänd enligt EU-normer som byggmaterial och kan användas i hela EU som isoleringsmaterial.
I nuläget finns två företag som producerar löshalm;
Företaget ”Sonnenklee” och ”Iso-Straw”, båda i Österrike.
Löshalm sprutas/ blåses in med vanliga isoleringsmaskiner.
Densitet inbyggd ligger mellan 105-140 kg/m3.
Isoleringsförmåga ligger mellan 0,043 till 0,058 W/mK.
Löshalm kräver inget brandskyddsmedel, så det är ett rent och naturligt material.

Enligt min åsikt är löshalm i nuläget inget alternativ i Norden. Varför?
- Produktionsanläggningen finns i Österrike och Tyskland = lång transportväg
- Väggkonstruktionen kräver duk- och skivmaterial
- Löshalm kan inte direkt beklädas med putsbruk
- Pga. hög densitet behöver man dubbelt så mycket material (och dubbelt så lång arbetstid) jämfört med t.ex. cellulosa. Mellan tummen och pekfingret kan man säga att det blir dubbelt så dyrt.

Men, om man vill isolera hela huset med halm så kan löshalm vara ett bra alternativ t.ex. i taket. Här använder man vanligtvis ett duk- eller skivmaterial och då kan det bli billigare och mera effektivt att spruta in isoleringen istället för att bygga in halmbalar (med alla efterföljande arbetsmoment).

03/04/2021

Glad påsk till alla!
Här kommer del 2 av vår liten infoserien till halmbalshusbygge.

Varför ska man bygga med halm?
För att det är bättre! ;-)

Byggnader kan byggas på ett särskilt hållbart sätt med halmbalar.
Den inbyggda energin som byggmaterialen lagrat upp (innan driftskedet) skapas normalt till 85 - 95% under materialets produktion, medan det resterande tillkommer vid byggnationsfasen (Berge, 2009, s. 20).
Fördelarna gäller alla tre hållbarhetsområdena; det ekologiska, det sociala och det ekonomiska. Halmisolerade träkonstruktioner har särskilt låga skadliga miljöeffekter under tillverkningen. Ur klimatskyddssynpunkt har de till och med miljöfördelar eftersom de tar bort klimatskadlig koldioxid från atmosfären i form av kol som lagras i växter under sin livstid.

1. Halmbalsbyggnader kännetecknas av sin kvalitet för användarna: ett balanserat rumsklimat med lera som putsbruk, användning av naturliga byggmaterial (trä, halm, lera/kalk) samt en subjektiv välbefinnandefaktor.
2. En stor del av den årliga halmskörden används inte. Överflödet skulle räcka för att bygga flera tusen hus.
3. Halm finns regionalt och är en årligen förnybar biprodukt av spannmålsodling med minimal ansträngning inom balproduktion.
4. Det finns ingen konkurrens om mark för odling av livsmedelsgrödor.
5. Tillverkningen är enkel.
6. Att bygga med halm skyddar klimatet på tre sätt:
- genom koldioxidlagring under tillväxt,
- med minimala koldioxidutsläpp vid produktion av halmbalar,
- tack vare undvikande av koldioxidutsläpp genom värmeisolering i byggnadsverksamheten.
7. Tillverkningsenergin för ett konventionellt hus är betydligt högre. Med den sparade energin kan ett halmbalshus värmas upp i flera år.
8. Praktiskt taget vilken värmeisoleringsstandard som helst kan uppnås, t.ex. ett U-värde på cirka 0,15 W / (m2 ∙ K) (Passivhus-standard) för en halmisolerad yttervägg med 36 cm i isoleringstjocklek och 4,5 - 6 cm breda träreglar/ stommar.
9. Halm lagrar värme och ger därmed bra sommarvärmeskydd. Mycket bättre än konventionella isoleringsmaterial.
10. Mycket bra brandskyddsegenskaper; en 36 cm tjock halmbalsisolerad vägg med minst 8 mm lerbruk uppnår F30 (EL30) enligt DIN 4102 och kan betraktas som ”knappast lättantändlig” (B enligt DIN EN 13501).
Lite beroende på hur och var man testat finns godkännande certifikat upp till EL120.
11. Personligt bidrag vid byggprocessen skapar identifiering och erbjuder potential för besparingar.
12. Återanvändning; trä, halm och lera kan återanvändas.

En liten jämförelse för den som gillar siffror. (Alla hustyper har samma egenskaper angående storlek, isoleringsegenskaper och uppvärmning.) Vi jämför:

1. Massiv (KS-sten med mineralullsisolering)
2. Träram klassisk (stombygge med mineralullsisolering)
3. Träram eko (stombygge med cellulosa lösullsisolering
4. Träram halm (stombygge med halmbalsisolering)

Vi kollar på följande faktorer:

1. Icke-förnybar primärenergi (Primary energy, non renewable, total (PENRT))
Massiv: 315.178 kWh
Träram klassisk: 194.338 kWh
Träram eko: 178.417 kWh
Träram halm: 145.658 kWh

2. Värmebehov (årlig PENRT på 2447 kWh) omvandlat i år
Massiv: 129
Träram klassik: 79
Träram eko: 73
Träram halm: 60

3. Global uppvärmningspotential (Global warming potential (GWP [kg CO2-ekvivalent])
Massiv: 86.373
Träram klassik: 21.016
Träram eko: 10.760
Träram halm: -11.006

Enligt en studie hos Chalmers är skillnaden mycket större. 110,8 ton CO2e (konventionellt) mot -150,5 ton CO2e (trä, halm, lera).

Och vad betyder då dessa siffror?

Med den sparade tillverkningsenergin kan du värma upp ditt halmbalshus mellan 13 och 69 år innan du ligger på samma (energi-)nivå som de andra hustyperna redan vid den första färdigställningsdagen.
Med den sparade globala uppvärmningspotentialen (upp till 97 ton CO2-ekvivalent) kan du köra en modern bil (5-liter/100km) 81100 mil.

Bra, eller hur?

Källor:
”Strohgedämmte Gebäude”, Fachagentur nachwachsende Rohstoffe e.V.
”En rättvis byggnad”, Josua Smedberg, Chalmers Tekniska Högskola 2015
”Halmbalshus – en utreding om byggnadssätt och isoleringsförmåga”, Ch. Löf, O. Söderman, Linköping Universitetet 2016