01/05/2026
**Det var jag som var Baristan**
16:e September 1996 förändrades mitt liv på många sätt. Just den dagen var starten på så jävla mycket, först och främst en osannolik och orubblig vänskap till en man jag idag har en enorm respekt för. I 30 år har Toni varit den kanske viktigaste och främste personen i mitt liv och så kommer det förbli.
Tack för allt min vän.
Jag har under tre decennier fått jobba med människor som idag är min innersta krets. Stora egon, stora personligheter. Ni har krigat vid min sida. Vi har tillsammans gjort vad inte många klarat, och vi har gjort det så satans bra.
Speciellt Massimo, Jesper och Patrik.
Tack för allt.
Ynnesten att få ha träffat, vad som känns som, alla under mina år på Dello är total. Variationen på klientelet är omöjlig att beskriva men har berikat mig på alla tänkbara sätt. Från de mest okända till de absolut kändaste, från alla skikt och lager. Fantastiska samtal och förtroliga möten som jag kommer minnas med värme.
Tack alla för allt.
Jag identifierar mig starkt med Dello och väldigt många gör detsamma.
På riktigt kan jag säga att jag har och kommer alltid att älska Dello Sport. Det var aldrig bara ett jobb, det blev hela mitt vuxna liv..
Jag känner en väldig stolthet och lägger stor prestige i att få ha varit med om att bygga Dello sport till vad det är idag. Gudarna ska veta att det på inget sätt varit en krattad gång och utan grus i maskineriet, men det och alla andra anekdoterna lämnar jag till min nästa bok.
Hur summerar man 30 år? Hur beskriver man en så lång relation? Har ju många gånger skrivit ”Vi var först och vi är kvar”,
Den bevingade meningen är ändrad nu,
Vi var först men nu är jag klar.
Med detta sagt tackar jag, Martin, för mig. Knyter av mig skorna och ställer dem på hyllan.
