Det är ett synsätt där jag utgår från ekipaget förare-hund. Båda individerna måste besitta goda kunskaper för att samarbetet skall bli så bra som möjligt. När det gäller hundträning, börjar jag tidigt med valpen. Anledningen till detta är att valpar är lättlärda. Jag utnyttjar valpens egen lust att vilja arbeta. Ord som fostran och dressyr upplever jag som förvirrande hos nybörjaren. All samvaro m
ed hunden kallar jag för inlärning. I vår iver att ”fostra” uppstår lätt slarv (också en inlärning). Valpen får en uppfattning om att så här skall det vara. Föraren anmäler sig till en dressyr kurs och får där en annan uppfattning om hur saker och ting hänger ihop. Hem och programmera om unghunden. Ett onödigt mer jobb anser jag. En fråga som jag ofta ställer till min hund är: Hur reagerar du om jag gör så här? Beroende på hur hunden svarar upp mot mitt sätt att arbeta, kan jag styra mina dressyr övningar. Ett delmål med mina kurser är att ni förare lär er se individen i er hund och utifrån detta lägga upp träningen som passar just er hund. Vi ses / Bernt
