05/03/2023
Det var länge sedan men här kommer en rapport från nattens händelse!
Ibland undrar man om inbrottstjuvarna gått i ide… det liksom händer inte något. Men så händer det och i natt var en sådan natt!
Jag har i princip kört klart minna ronderingar och kör runt i Anderstorp och begrundar hur öde ett samhälle som just Anderstorp kan vara mitt i nätterna. Jag brukar förklara för ”gubbarna” när vi jobbar att det är så här vi vill att det ska vara… lugnt! Samtidigt så måste vi resonera som att det hela tiden är skarpt läge för inbrott är som en ”tornado”, den slår till snabbt och hårt… men det den lämnar bakom sig är aldrig trevligt att se.
Då kl.02:31 får vi larm till Nissafors Fotbollsförening… drygt en mil utanför Anderstorp.
Jag ringer omedelbart min kollega Roger som kör väktarbilen i Gnosjö och säger åt honom att köra 151:an mot Nissafors. Vi har förmodligen ett inbrottsförsök på gång mot fotbollsklubben där, jag fortsätter med att säga att möter du något fordon så får du snurra runt och kolla upp bilen… jag kommer göra samma sak.
När jag kommit i jämnhöjd med Älgarem så droppar det i snabb takt in fler larm från klubbstugan i Nissafors och nu är jag 100% övertygad om att vi har ett pågående inbrott, så gaspedalen sjunker ytterligare ner mot golvet och jag drar av någon svordom över att jag förmodligen inte kommer hinna fram i tid.
Oavsett så tänker jag göra mitt bästa och jag koncentrerar mig på att hålla mig på de kurviga vägarna som kommer leda mig mot mitt mål.
När jag är ca 30 sekunder från NIS så får jag ytterligare ett larm i form av ett sabotage och jag tänker de kanske ändå är kvar… de kanske inte är från våra trakter och fattar att de inte har så lång tid på sig.
Jag svänger in mot Spångamon, det har nu gått ca 5 min från att jag fick första larmet och jag ser en bil som står på grusplanen. Bilen är på och vid ratten sitter en person som skyddar sitt ansikte när han ser mig. Jag har nu polisen i telefonen och förklarar att har de en patrull i närheten så skicka den mot Nissafors då inbrottstjuvarna är kvar på platts.
Jag hinner inte säga mer än så innan bilen kör mot mig, han kör mot utfarten, men vänder igen och jag fick känslan att han ville plocka upp någon… men någon dyker inte upp och han kör återigen ut mot utfarten och drar in mot Nissafors samhälle. Under den lilla biljakt som nu rådde började jag fundera på om han gått i Kenny Bräcks skola, för det gick fort och vi formligen flög över fartguppen inne i ”byn”, när han kommer upp till T-korset vid 151:an där man kan välja väg mot Hestra, Golfklubben eller mot Gnosjö så väljer han att köra in mot Nissafors igen?
Jag hade redan innan en känsla av att han lämnat någon kvar vid fotbollsklubben.
Nu kom han i 90km/tim mot mig och jag spärrade av vägen för honom, han verkade inte ha någon ambition att hålla undan och eftersom jag stod still kände jag inte att jag ville ta den kollisionen. Jag har ju smällt med inbrottstjuvar förr, men då har jag hållit i taktpinnen… nu var situationen en annan. I en vagt ögonblick kunde jag känna att en frontalkrock med en ganska stor bil i hög hastighet mycket väl hade kunnat leda till att jag fått hälsa på min far uppe hos sankte pär. Så med minsta möjliga marginal undveks en frontalkrock, personen var trängd in i ett hörn och tänkte inte rationellt det var uppenbart!
Jag svängde snabbt runt och fortsatte följa honom, men nu hade han fått ett större försprång och åter vid Spångamon sa jag till polisens att han kör mot Anderstorp, själv valde jag att säkra brottsplatsen då jag nu var rätt övertygad om att han agerat ”chaufför” åt någon annan eftersom han verkade vilja tillbaka dit.
Polisen hade en civilpatrull i Anderstorp som omgående hade dragit sig mot Nissafors och ca 1km utanför Nissafors får de se en bil som står in parkerad vid sidan av vägen, typ nästan som att han väntar på att hämta upp någon. När han märker att polisen sett honom får han bråttom, men polisen fick stopp på honom precis utanför Spångamon.
Jag körde dit och såg att det var samma fordon som jag konfronterat, personen som körde stämde med den jag sett och nu blev det uppenbart att det måste finnas fler gärningsmän. ”Chauffören” verkade vara både halt och lytt och gav inte intrycket av att kunna genomföra egna stölder på eget bevåg, han får ursäkta… men det var både min och polisernas bedömning.
Fordonet var enligt bilplåten registrerad i Falköping, men överstämde inte med bilen i sig.
Innan jag lämnade platsen och under tiden polismännen satte handfängsel på snubben, gick jag fram till honom och sa:
”Seriöst, nästa gång du kör mot mig så tänk då på detta… det finns en stor sannolikhet att jag inte flyttar på mig”.
Jag återvände till Spångamon, nöjd över att vårt samarbete mellan oss och polisen hade fungerat så bra… klockrent skulle jag vilja säga, men bättre skulle det bli för det tog inte lång tid innan polisen hade en hundpatrull på plats och jag satt kvar en bra stund medans hundföraren och dess nitiske hund gjorde sitt jobb ute i skogen.
En och en halv timme senare höll hunden fortfarande på att spåra efter någon ute i skogen som inte hade rent mjöl i påsen.
Jag satt där och väntade, skapligt nöjd över utgången. Imponerad av hundpatrullen som inte gav sig, imponerad över hur vi kan agera från flera håll när det händer.
Klockan fem kunde jag lämna, någon sprang fortfarande runt i skogarna med en hund efter sig… kanske ända bort till Bäckshult och Sigges loge.
Det var ju på Sigges Loge jag fick en flaska kastad i ansiktet en gång i tiden… men det är ju en annan historia!
God Morgon!
Tommy på Lokala Vakten